Klimatdeklaration modul A4: så beräknar och minskar du transporternas klimatpåverkan
Kort svar: Modul A4 i klimatdeklarationen är klimatpåverkan från att transportera byggprodukterna från fabrik till byggarbetsplatsen. Den ska beräknas med klimatdata ur Boverkets klimatdatabas, antingen direkt med databasens generiska A4-värden eller med projektets egna uppgifter om avstånd, transportslag eller faktisk bränsleåtgång. Byggherren ansvarar för deklarationen, som måste vara registrerad hos Boverket innan kommunen kan ge slutbesked.
Vad är klimatdeklaration?
Sedan den 1 januari 2022 ska en klimatdeklaration upprättas när en ny byggnad uppförs. Kravet gäller byggnader där ansökan om bygglov kom in till byggnadsnämnden den 1 januari 2022 eller senare, enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Deklarationen registreras hos Boverket.
Deklarationen redovisar byggskedet, det vill säga modulerna A1–A5 enligt den europeiska standarden EN 15978:
- A1–A3 produktskedet: råvaror, transport till fabrik och tillverkning
- A4 transport till byggarbetsplatsen
- A5 bygg- och installationsprocessen, som Boverket delar upp i A5 byggspill och A5 energi
Flera byggnader är undantagna, bland annat byggnader på högst 100,0 m² bruttoarea, byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader för jord- och skogsbruk, byggnader med tidsbegränsat bygglov för högst två år och byggnader som en privatperson uppför utanför näringsverksamhet. Kravet gäller bara när nya byggnader uppförs (2 § i lagen).
Vad ingår i modul A4?
A4 omfattar transporten av de inbyggda byggprodukterna i tre byggdelar: bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar, från tillverkaren till byggarbetsplatsen. Det är samma byggdelar som ingår i A1–A3.
| Ingår i A4 | Ingår inte i A4 |
|---|---|
| Transport av byggprodukter i stomme, grund, klimatskärm och innerväggar | Transport av övriga byggprodukter, till exempel installationer och inredning |
| Alla delsträckor från fabrik till bygget, till exempel via byggvaruhus eller terminal | Transport av bodar och arbetsmaskiner till och från arbetsplatsen |
| Tomma returer, eftersom de ingår i både databasens värden och i faktisk bränsleåtgång | Transport av förbrukningsmaterial |
| Transport av byggspill, som redovisas i A5 byggspill |
För bygglogistiken betyder det att långt ifrån alla leveranser i leveranskalendern hör till A4. En leverans av betongelement eller fasadskivor gör det, men en leverans av bodar, ställningar, verktyg eller förbrukningsmaterial gör det inte.
Hur beräknas A4?
Boverkets föreskrifter (BFS 2021:7) säger i 5 § att generiska klimatdata ur Boverkets klimatdatabas ska användas för transporten till byggarbetsplatsen. Specifika A4-värden från en leverantörs miljövarudeklaration (EPD) får inte användas. Det som projektet kan byta ut är i stället själva transportuppgifterna. Boverket beskriver tre alternativ:
| Alternativ | Projektets egna uppgifter | Data från Boverkets klimatdatabas |
|---|---|---|
| 1. Faktisk bränsleåtgång | Drivmedel och förbrukad mängd (liter eller MJ), inklusive tom retur | Omräkningsfaktor och klimatdata för drivmedlet |
| 2. Avstånd och transportslag | Avstånd per delsträcka (km) och transportslag (till exempel lastbil, tåg eller båt) | Energianvändning per tonkilometer och klimatdata för drivmedlet |
| 3. Generiskt A4-värde | Bara mängden inbyggd produkt (kg) | Produktens A4-värde (kg CO2e per kg produkt) |
Alternativ 1 och 2 kallas projektspecifika transportuppgifter. Klimatdata för bränsle och energi måste alltid hämtas från Boverkets klimatdatabas. Databasens energivärden per tonkilometer är oftast beräknade för lastbil och inkluderar tomma returer.
Boverket påpekar att det är svårt att verifiera en transportkedja med många delsträckor, men betydligt lättare att byta ut de generiska A4-värdena när leveransen går direkt från fabrik till byggarbetsplats. För sammansatta produkter som yt- och volymelement är det ofta enklast att räkna med projektspecifika uppgifter.
Klimatdata för transport och bränsle i databasen är, till skillnad från byggprodukternas A1–A3-värden, inte konservativt satta. Databasen uppdateras årligen eller vid behov. Den senaste versionen, 02.07.000, publicerades den 21 januari 2026. Hämta alltid aktuella värden ur databasen i stället för att återanvända gamla.
Steg för steg
- Ta fram resurssammanställningen: vilka byggprodukter och hur många ton som byggs in i stomme, grund, klimatskärm och innerväggar.
- Välj alternativ per produkt eller produktgrupp. Använd projektspecifika uppgifter där du har dem och generiska A4-värden för resten.
- Samla transportuppgifter: leverantörens adress, eventuell terminal eller mellanlager, avstånd, fordonstyp och drivmedel, eller faktisk bränsleåtgång från transportören.
- Räkna per delsträcka: ton × km × MJ per tonkilometer × kg CO2e per MJ, och summera delsträckorna.
- Lägg in resultatet i klimatberäkningen tillsammans med A1–A3 och A5.
- Spara underlaget i fem år.
EXEMPEL: tre sätt att räkna samma leverans
EXEMPEL – påhittade mängder och avstånd. Faktorerna (1 och 1,5 MJ per tonkilometer, 0,0757 och 0,0204 kg CO2e per MJ och 0,0232 kg CO2e per kg gips) är hämtade från Boverkets egna räkneexempel på sidan "Indata för transport". Använd alltid de värden som gäller i aktuell version av Boverkets klimatdatabas.
Ett projekt bygger in 50 ton gipsskivor. De körs 200 km med lastbil för långdistans till en bygglogistikterminal och sedan 15 km med lastbil för närdistribution till bygget.
| Beräkning | Uträkning | Resultat (EXEMPEL) |
|---|---|---|
| Alt. 3, generiskt A4-värde | 50 000 kg × 0,0232 | 1 160 kg CO2e |
| Alt. 2, diesel hela vägen | (50 × 200 × 1 × 0,0757) + (50 × 15 × 1,5 × 0,0757) | 757 + 85 = 842 kg CO2e |
| Alt. 2, HVO100 på långa sträckan | (50 × 200 × 1 × 0,0204) + (50 × 15 × 1,5 × 0,0757) | 204 + 85 = 289 kg CO2e |
Exemplet visar två saker. Projektspecifika uppgifter kan ge en lägre siffra än det generiska värdet, men bara om avståndet faktiskt är kortare än databasens antagande. Och valet av drivmedel och transportslag påverkar resultatet mycket.
Vem ansvarar och när?
- Byggherren ansvarar för att klimatdeklarationen upprättas och registreras hos Boverket, även om en konsult eller entreprenör gör beräkningen.
- Slutbesked: byggnadsnämnden kan ge slutbesked först när byggherren visat att deklarationen lämnats in, eller gjort sannolikt att den inte krävs (10 kap. 34 § plan- och bygglagen).
- Tidpunkt: Boverket rekommenderar en tidig klimatkalkyl men att den slutliga beräkningen görs sent, så att den speglar den byggnad som faktiskt uppförts.
- Per byggnad: varje byggnad deklareras för sig. Transporter till ett projekt med flera hus måste därför fördelas per byggnad.
- Spara underlaget: beräkningsunderlag och verifikat ska sparas i fem år från inlämningen.
- Tillsyn: Boverket kan räkna om ett värde som avviker väsentligt och kan ta ut en sanktionsavgift för oriktiga uppgifter. Under 2022–2025 togs 12,4 procent av de registrerade deklarationerna ut för tillsyn.
I praktiken kommer transportuppgifterna från entreprenörer och leverantörer. Boverket ger som exempel att byggherren redan i förfrågningsunderlaget ställer krav på att entreprenören ska leverera underlag och verifikat.
Vad händer 2028 och 2030?
I maj 2026 lämnade Boverket förslag till regeringen om att ersätta dagens klimatdeklaration med nya krav i plan- och bygglagen, för att genomföra EU:s byggnadsdirektiv (EPBD):
- Klimatpåverkan under hela livscykeln ska redovisas från 1 januari 2028 för nya byggnader över 1 000 m² och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader som omfattas.
- Gränsvärden för byggskedet (A1–A5) föreslås gälla från 1 januari 2030, med 150–250 kg CO2e/m² BTA för byggnadstyper med referensvärden och 295 kg CO2e/m² BTA för övriga byggnader.
Det här är förslag, inte gällande regler. Remisstiden gick ut den 23 oktober 2026 och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Nivåer och datum kan ändras.
Vanliga misstag
- Att ta med fel transporter. Bodar, maskiner, ställningar och förbrukningsmaterial ska inte ingå i A4.
- Att använda leverantörens A4-värde från en EPD. Det är inte tillåtet för A4.
- Att glömma tom retur när man räknar med faktisk bränsleåtgång.
- Att använda klimatdata från andra databaser för drivmedel. Bara Boverkets klimatdatabas gäller.
- Att räkna transport av spill i A4. Den hör till A5 byggspill.
- Att inte dela upp per byggnad i projekt med flera hus.
- Att samla in transportuppgifter i efterhand. Avstånd och fordonstyp är svåra att rekonstruera månader senare.
- Att inte spara underlaget i fem år.
Så minskar bygglogistiken utsläppen i A4
Hur mycket en åtgärd syns i deklarationen beror på beräkningssättet. Med generiska A4-värden (alternativ 3) syns bara mängden material. Med avstånd och transportslag (alternativ 2) syns val av leverantör, rutt, transportslag och drivmedel. Med faktisk bränsleåtgång (alternativ 1) syns även fyllnadsgrad och tomkörningar.
- Samlastning. Färre och fullare bilar minskar den faktiska bränsleåtgången per ton.
- Bygglogistikterminaler. Långa transporter med fulla bilar till en terminal och en kort, samordnad slutleverans. Med terminal blir delsträckorna också tydligt dokumenterade.
- Färre tomkörningar. Planera returlaster och undvik bilar som åker tillbaka för att lossningsplatsen var upptagen.
- Leveransbokning. Bokade tider, lossningszoner och grindar minskar köer, tomgång och omkörningar runt bygget.
- Närmare leverantörer och andra drivmedel. Boverket nämner själv möjligheten att välja en leverantör som ligger närmare eller att ställa krav på annat bränsle eller transportslag.
- Direktleveranser från fabrik. De är enklast att verifiera med projektspecifika data.
Hur LogiPlan hjälper
LogiPlan är ett system för bygglogistik. I LogiPlan Site bokar entreprenörer och leverantörer sina leveranser i en gemensam leveranskalender med lossningszoner, grindar och resurser. LogiPlan Terminal hanterar terminal och lager. För klimatdeklarationen samlar LogiPlan in transportdata från leveransbokningarna och beräknar klimatpåverkan enligt klimatdeklarationens del A4, med sökbara leverantörsadresser och automatisk avståndsberäkning. Statistiken visar CO2- och CO2e-utsläpp för projekt som aktiverat utsläppsregistrering vid leveransbokningen.
Det ger ett löpande underlag under byggtiden i stället för en efterhandsinsamling. Byggherren ansvarar fortfarande för deklarationen och för att rätt leveranser (byggprodukter i stomme, grund, klimatskärm och innerväggar) räknas in.
Vill du se hur det fungerar i ditt projekt? Boka en demo eller mejla info@logiplan.se.
Vanliga frågor om klimatdeklaration A4
Vad är modul A4 i klimatdeklarationen?
A4 är klimatpåverkan från transporten av byggprodukter från fabrik till byggarbetsplatsen. I klimatdeklarationen gäller det de inbyggda produkterna i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
Får man använda leverantörens EPD för A4?
Nej. Specifika klimatdata från en EPD får inte användas för A4. Däremot får projektets egna transportuppgifter, som avstånd, transportslag eller faktisk bränsleåtgång, kombineras med klimatdata för bränsle ur Boverkets klimatdatabas.
Ingår transport av bodar och maskiner i A4?
Nej. Transport av bodar, arbetsmaskiner och förbrukningsmaterial ingår inte i klimatdeklarationens A4.
Vem ansvarar för klimatdeklarationen?
Byggherren ansvarar för att den upprättas och registreras hos Boverket, även om någon annan gör beräkningen.
När ska klimatdeklarationen lämnas in?
Den ska vara registrerad hos Boverket innan byggnadsnämnden kan ge slutbesked. Boverket rekommenderar att den slutliga beräkningen görs sent så att den speglar den färdiga byggnaden.
Vilka byggnader måste klimatdeklareras?
Nya byggnader där bygglov söktes från och med 1 januari 2022. Undantag gäller bland annat byggnader på högst 100,0 m² BTA, industri- och verkstadsbyggnader, ekonomibyggnader, byggnader med tidsbegränsat bygglov för högst två år och privatpersoners byggen utanför näringsverksamhet.
Finns det gränsvärden för klimatdeklarationen?
Inte i dag. Boverket har föreslagit gränsvärden för byggskedet A1–A5 från 1 januari 2030. Förslaget har varit på remiss till den 23 oktober 2026 och är inte beslutat.
Hur länge ska underlaget sparas?
I fem år från att klimatdeklarationen lämnats in.
Checklista för A4
- Bestäm tidigt vem som samlar in transportuppgifterna och skriv in det i förfrågningsunderlag och avtal.
- Lista byggprodukterna i stomme, grund, klimatskärm och innerväggar och deras vikt.
- Märk vilka leveranser som hör till A4 och vilka som inte gör det.
- Registrera leverantörens adress, eventuell terminal, fordonstyp och drivmedel vid varje bokning.
- Be transportören om faktisk bränsleåtgång, inklusive tom retur, där det är möjligt.
- Hämta energi- och bränslevärden ur aktuell version av Boverkets klimatdatabas.
- Fördela transporterna per byggnad.
- Spara beräkningsunderlag och verifikat i fem år.
- Följ regeringens beslut om de föreslagna kraven för 2028 och 2030.
Källor
- Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, riksdagen.se: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2021787-om-klimatdeklaration-for-byggnader_sfs-2021-787/
- Boverkets föreskrifter (BFS 2021:7) om klimatdeklaration för byggnader: https://rinfo.boverket.se/BFS2021-7/pdf/BFS2021-7.pdf
- Boverket, Indata för transport: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/gor-sa-har/underlag/indata-transport/
- Boverket, Klimatdeklarationens omfattning: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/gor-sa-har/omfattning/
- Boverket, Dessa byggnader ska klimatdeklareras: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/vilka-byggnader/ska-deklareras/
- Boverket, Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/vilka-byggnader/inte-deklareras/
- Boverket, När ska en klimatdeklaration lämnas in?: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/gor-sa-har/faststall-tidpunkt/
- Boverket, Spara underlag: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/gor-sa-har/spara-underlag/
- Boverket, Klimatdata till beräkningen: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/gor-sa-har/underlag/klimatdata-till-berakningen/
- Boverket, Om Boverkets klimatdatabas: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/
- Boverket, Ny version av Boverkets klimatdatabas publicerad (21 januari 2026): https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/om-klimatdeklaration/nyheter/ny-version-klimatdatabas/
- Boverket, Uppföljning och statistik om klimatdeklarationer: https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/om-klimatdeklaration/nyheter/uppfoljning-klimatdeklarationer/
- Boverket, Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan (20 maj 2026): https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/om-klimatdeklaration/nyheter/regler-om-livscykel-gwp-och-gransvarden-for-byggnaders--klimatpaverkan/
- Boverket, Uppdrag om livscykel-GWP och gränsvärden i EPBD: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag-och-styrning/aktuella-uppdrag/avslutade-uppdrag/direktiv-for-byggnaders-energiprestanda/gwp-och-gransvarden/
- Regeringen, Remiss av Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan (LI2026/01167): https://www.regeringen.se/remisser/2026/06/remiss-av-regler-om-livscykel-gwp-och-gransvarden-for-byggnaders-klimatpaverkan/
Senast granskad 24 oktober 2026.